Om begrepp, centrala för arbetsmarknaden
LO, Wanja Lundby-Wedin
Ordförande

 

1. Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden är den marknad där allt arbete utförs. Alla företag, alla arbetsplatser, privata och offentliga, alla brancher som service och bygg och
industri och vård. Arbetsmarknaden består ju då av företagare, alltså arbetsgivare och arbetstagare , man kan också säga löntagare. Det som reglerar villkoren på den här marknaden, det är i grunden, arbetsrättslig lagstiftning. Men det som är unikt för svensk arbetsmarknad, och nordisk kan man säga, det är att det också reglerar priset på marknaden i form av kollektivavtal . Vi förhandlar emellan fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer, och bestämmer lönen, men också arbetsvillkoren, med hänsyn tagen till den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Den svenska arbetsmarknaden är unik på ett annat sätt, där också män och kvinnor finns på arbetsmarknaden i i stort sett samma utsträckning. Men den manligt dominerade och den kvinnligt dominerade delen av arbetsmarknaden ser väldigt olika ut, vi har en tudelad arbetsmarknad. Där männens arbetsmarknad är, är ofta fasta jobb och nästan alltid heltidsjobb. Kvinnors arbetsmarknad, ofta otrygga anställningar, men också väldigt ofta deltider och ofrivilliga deltider. Det här har också resulterat i att lönen är olika för manligt och kvinnligt dominerade jobb. Vi har i den delen en ojämställd arbetsmarknad.

2. Arbetsliv
Ja arbetsliv, det är väl det liv jag lever på arbetet. Och då är klart, som facklig representant så tycker jag, och jag tror att alla medlemmar tycker samma sak, det skall vara ett bra liv. Ett liv där jag får möjlighet att utvecklas, jag får använda alla mina yrkeskunskaper, att jag får påfyllnad av min kompetens . Men också att jag har en god arbetsmiljö, att jag har en bra lön som svarar upp mot de krav som ställs på mig. Och det där då, kan man säga, är arbetslivets villkor. Och arbetslivets villkor förhandlar vi ju om mellan arbetsmarknadens parter, arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer. Det som återstår att göra, en hel del naturligtvis, man kan aldrig bli riktigt nöjd, men det är att se till att vi får ett jämställt arbetsliv. Tyvärr är det så att det skiljer alldeles för mycket mellan arbetslivets villkor för män och kvinnor. Men också ett jämlikt arbetsliv, därför att vi kan se att vi har ett klasskiktat arbetsliv, utslagningen från arbetslivet är störst hos arbetarklassen och de som har tunga fysiska arbeten. Och det där är naturligtvis något som vi måste jobba stenhårt med att verkligen försöka att få bort.

 

3. Arbete
Ett arbete, finns det många definitioner på. Jag kan ju tycka att jag har gjort ett rejält arbete när jag har krattat löv i trädgården. Eller en form av arbete också när jag har varit hemma och skurat hos mamma. Men ett arbete på en arbetsmarknad, det måste definieras med ett arbete som jag får betalt för, som någon vill betala mig för. Och då är arbetet, tycker jag, en viktig del för att känna trygghet i livet och ett arbete skall också vara någonting som gör att jag känner mig stolt och är en del av en arbetsgemenskap tillsammans med andra. Och då måste arbetet också vara avlönat, så att jag kan känna tryggheten i att kunna försörja mig själv. Det är att ha makt över sitt eget liv.

 

4. Reproduktion
Ansvaret för reproduktionen det är ett gemensamt ansvar. Även sen om den enskilda familjen, naturligtvis, är den som fattar beslutet om att skaffa barn. Och det föds många barn i Sverige. Många fler än om man jämför med t ex länder i sydeuropa. Och det är nog för att i Sverige behöver inte en kvinna välja mellan arbete eller barn. Utan en kvinna i Sverige kan både ha ett arbete som hon finner glädje i och får stolthet i och kan göra karriär, samtidigt som man skaffar barn. Och det här är något som vi har bestämt tillsammans att så skall det vara, män och kvinnor skall ha lika villkor, men också därför att välfärdssamhället skulle inte fungera om inte män och kvinnor deltog på lika villkor. Därför att ett välfärdssamhälle förutsätter att vi arbetar ett helt arbetsliv. Därför måste vi ha, till exempel en bra föräldraförsäkring. Vi har världens bästa, den kan göras bättre, den kan få ett mer jämställt uttag, vi har barnomsorg för alla och vi har ett arbetsliv där man har rätt att också gå ner i arbetstid de första åren när barnen är små.

Men det finns mer som skulle kunna göras. För det är klart att mannens arbetsmarknad den är ofta så organiserad att det är svårt att förena med ansvar för hem och barn. Medans kvinnors arbetsmarknad, kanske är anpassad i för stor utsträckning, med deltid och små möjligheter att faktiskt då förverkliga sig i arbetslivet. Det här behöver vi ändra på för den enskilde individens skull, men också för välfärdssamhället och för att vi skall veta att välfärdssamhället kan bestå. Att det föds tillräckligt många barn i Sverige, att vi har några som ser till att samhället funkar också när vi lägger av och går i pension.

 

5. Jämställdhetslagen
I slutet av 70-talet var jag undersköterska och fackligt aktiv på min arbetsplats . Då kom jämställdhetslagen och jag kom med i en jämställdhetskommitté i landstinget. Det var revolutionerande, vi fick sätta på oss jämställdhetsglasögonen och granska hur arbetsplatsen såg ut. Och man såg så tydligt vilken ojämställd arbetsplats vi hade. Och jag tror det är den stora poängen med jämställdhetslagen , att den i någon mening tvingar oss att se med lite nya ögon på en verklighet som vi väl känner på den egna arbetsplatsen, den egna branchen. Och jämställdhetslagens uppgift är ju att lära oss att hitta metoder att komma till rätta med ojämställda villkor. Och det kan handla om arbetstider, löner, en arbetsorganisation. Ta t ex det faktum att det inte finns ett enda mansdominerat yrke som är organiserat efter deltid, men väldigt många kvinnliga yrken som gör det. Och det här kan vi använda jämställdhetslagen till att tydligare se och också hitta metoder att förändra. Sen har ju jämställdhetslagen också utvecklats, så att vi nu kan använda lagen som hjälp att göra lönekartläggningar på enskilda arbetsplatser, så att vi kan se att man inte på en arbetsplats har löneskillnader som enbart beror på kön. Utan har man löneskillnader, så skall det utgå ifrån arbetets värde, inte på vilket kön det är på den som har jobbet. Och nu har vi också lärt oss som parter att använda jämställdhetslagen så att det också finns många kollektivavtal som vidareutvecklar en del av de regler som finns i jämställdhetslagen . Så jag tycker att den skall vi vara stolta över.