Fråga om löneskillnader
Isabella:
Hejsan!
Jag har en liten fråga...:
Hur har löneskillnaderna sett ut innan år 1991 då jämställdhetslagen infördes och hur har utvecklingen gått efter införandet av lagen?
Har jämställdhetslagen faktiskt hjälpt till i dess syfte att främja jämställdheten, eller är det annat som har bidragit till att det har blivit bättre och i så fall vad?
Svar från Claes-Håkan Gusfavson, SCB, Utbildning och arbete
Hej!
Det är alltid trevligt med frågor omkring löneskillnader, även om det är några år sedan jag sysslade handgripligt med dem här på SCB.
Problemet med frågan, är att det inte existerade någon heltäckande lönestatistik förrän 1995.
Innan dess hade arbetsmarknadens parter var och en sin egen lönestatistik (vilket avsevärt komplicerade löneförhandlingarna). Det är möjligt att det går att få uppgifter från Svenskt Näringsliv (dåvarande SAF), LO, TCO etc.
Nu är det Medlingsinstitutet (ref. Christina Eurén) som har ansvaret för lönestatistiken och SCB som producerar den. Genomsnittliga löner för kvinnor och män finns i SCB:s databaser under "Arbetsmarknad/Lönestrukturstatistik". En bra länk är t.ex. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp. Där hittar man faktiskt löner ända från 1991, men jag är inte säker på kvalitén för åren 1991-1994. Statistik för de senaste åren hittar man på "Lönestrukturstatistik, hela ekonomin, Lön efter yrkesgrupp" under länken http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp.
Summan av kardemumman är väl att löneskillnaderna är ungefär oförändrade sedan 1995. Det året var kvinnornas lön 84,6 procent av männens och 2005 var kvoten 83,7 procent.
Jag ledde en grupp som arbetade med analys av löneskillnaderna mellan könen för några år sedan och de viktigaste resultaten finns publicerade i skriften "Löneskillnader mellan kvinnor och män i Sverige". Hela boken hittas under länken http://www.scb.se/templates/PlanerPublicerat/ViewInfo.aspx?publobjid=1749.
Frågor om sammanslagningen av diskrimineringsombudsmännen.
Det har kommit tre mail om sammanslagningen. Då svaren i vissa fall flyter ihop, har vi valt att lägga alla frågor först och breven från Regering, Jämo och Håkan Hydén, Professor i rättssociologi, i sin helhet under.
Sandra:
Hej! Skall Jämo slås ihop med Homo och vilka mer? Vad är den bärande idén med det?
Kristina:
Två fågor:
Hur kommer Jämställdhetslagens innehåll och utformning att påverkas av sammanslagningen med de andra diskrimineringsombudsmännen? Kommer lagen att skrivas om?
Erik:
Vad innebär den föreslagna sammanslagningne av diskrimineringsombudsmännen? Kommer det att tillföras extra resurser till den nya myndigheten i förhållande till vad varje disponerade före sammanslagningen?
Svar från Lars Wittenmark, Integrations- och jämställdhetsdepartementet
En parlamentarisk kommitté har överlämnat betänkandet En sammanhållen diskrimineringslagstiftning
(SOU 2006:22). Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet.
Regeringen avser att föreslå att de olika diskrimineringslagarna samordnas till en gemensam lagstiftning och att Jämställdhetsombudsmannen, Handikappombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning slås samman till en myndighet. Avsikten är att härigenom stärka skyddet mot diskriminering.
Regeringen avser att lämna en proposition till riksdagen om dessa frågor våren 2008. I samband med att den nya myndigheten etableras kommer även beslut att fattas om vilka resurser den ska få.
Hälsningar
Lars Wittenmark
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Svar från Magnus Jacobson, pressekreterare, JämO
En parlamentarisk kommitté har föreslagit att de fyra diskrimineringsombudsmännen JämO, DO, HomO och HO slås ihop till en gemensam myndighet mot diskrimineirng. Det finns ännu inget formellt beslut, men Reinfeldt klargjorde i sitt installationstal att man avser slå samman ombudsmännen. När det ska ske och hur det ska gå till är inte klart ännu. Regeringen arbetar på en proposition som ska läggas fram under hösten. Tidigare har man talat om en samanslagning 1 juli 2008, men det lutar åt 1 jnuari 2009. Anne-Marie Bergströms vikariat som JämO löper till som längst 31 december 2008.
I förslaget ligger också att sammanföra alla lagstiftning om diskriminering till en gemensam lag.
Ett bärande argument för sammanslagningen är att man vill skapa ett effektivare skydd mot diskriminering, att det ska vara lättare för människor att vea art de ska vända sig samt att det många gånger kan vara fråga om så kallad multipel diskriminering.
Hur jämställdhetslagens innehåll kommer att påverkas vet vi inte, inte heller om vi kommer att få utökade resurser eller om det tvärtom blir neddragningar. Men Sabuni har varit tydlig med att sammanslagningen inte görs för att spara pengar.
JämO har motsatt sig sammanslagningen, eftersom vi befarar att det förebyggande jämställdhetsarbetet kommer att nedprioriteras i en organisation som är mer inriktad på diskrimineringsskyddet.
Med vänlig hälsning
Magnus Jacobson, Pressekreterare, JämO
Svar från Håkan Hydén , Professor i rättssocilogi, Lunds universitet
Denna diskussion har länge funnits inom forskarvärlden och den lösning som valts har stöd i den internationella forskningen, se t ex Ann Numhauser-Henning (ed.) Legal Perspectives on equal treatment and non-discrimination, The Hague: Kluwer 2001. Det finns ur rättslig synvinkel ingen anledning att diskrimenera (i meningen skilja på) mellan olika diskrimineringsombudsmän. Diskriminering är en rättslig företeelse, som följer samma rättsliga logik oavsett vad det handlar om. Skälet till att vi har haft en uppdelning på olika DO är historisk, dvs behovet av en sådan har vuxit fram för olika ändamål vid olika tidpunkter och därför har lagstiftning införts successivt. Detta följer ett vanligt mönster för framväxten av all lagstiftning. Nu tycks dock en viss mognad eller mättnadstidpunkt uppnåtts och det är dags att standardisera reglerna kring diskriminering.
Sedan är det ju en annan sak att det kan finnas anledning att behålla expertis inom respektive diskrimineringsområde som bevakar och följer utvecklingen i vad avser det preventiva, förebyggande arbetet. Detta kräver ju en annan slags kompetens än den rent rättsliga och därför förutsätter jag att den nya myndigheten kommer att innehålla olika avdelningar eller enheter som var och en är specialiserade inom sitt område och att dessa sedan utbyter erfarenheter inom sitt område. Men den rättsliga problematiken i vad avser diskriminering är så pass likartad att den mycket väl kan behandlas av ett och samma organ, en ny Diskrimineringsombudsman eller diskrimineringsmyndighet.
Håkan Hydén
Professor i rättssocilogi, Lunds universitet.
|
